Du skulle bara våga säga att jag är fin!

Idag på Twitter twittrade Schmenus följande rader: ”Till mig från man i konsums kassakö; förlåt att jag tränger mig över och förbi din vackra kropp” och har jag förstått budskapet rätt så menar hon att detta var en vidrig handling av mannen. Förmodligen tog han sig extremt stora friheter som ens vågade att kommentera hennes kropp på det sättet.

Jag har aldrig förstått det där. Klart att det kan kännas lite obehagligt om någon främling plötsligt börjar tafsa eller uttrycker plumpa saker om ens kropp, men det där var ju inte särskilt plumpt, eller ens otrevligt i mina öron. Han ville komma förbi, ursäktade sig samt passade på att vara lite trevlig också. Hade det varit bättre om mannen kastade sig förbi henne a la rugbytackling utan att säga ett ord? Kanske passa på att ge henne en lös lavett samtidigt som han bad henne dra in magen så han kom förbi och fram? Nä, jag skulle inte tro det.

Jag förstår inte när och varför det blev fel att komplimentera folk, själv tycker jag att det bara är trevligt. Så länge man är artig och har glimten i ögat kan jag aldrig tycka att sånt är dåligt eller förtryckande på något sätt alls. Som sagt, det är ju lite skillnad på hur man säger det. Jag hade kanske tyckt det var lite obehagligt om en främmande karl (eller kvinna för den delen) hade fällt nån hjärndöd kommentar om mina bröst eller min vikt eller min näsa osv osv helt apropå ingenting. Tafs hade jag heller inte accepterat, men en harmlös komplimang? Hur orkar man ens uppröras?

Jag förstår grejen, jag tycker heller inte att man ska kommentera någons kropp negativt utan anledning, men det tillhör ju faktiskt sunt förnuft. Jag tycker väl inte att det är riktigt helt okej att kommentera någons kropp positivt oombett heller men det är ju en jävla stor skillnad på ”Schyssta pattar! Ska vi dra hem och knulla?” och ”Ursäkta mig vackra fröken, får jag fresta med ett krikon?”. Ja, ni fattar. Timing osv.

Sen tycker jag att man ska ha i beräkning vad det är för en typ av person som fäller kommentarerna också, jag vet att tjejen som twittrade ovanstående rader en gång skrev ett blogginlägg om hur kränkt hon hade blivit av att en alkoholiserad, stinkande gubbe hade sagt att hon var snygg... Liksom, ja. Även om man tycker att det kan vara lite jobbigt så får man faktiskt ha lite överseende, det är ju samma sak när det gäller barn eller utvecklingsstörda eller folk med diverse sociala handikapp, som kanske inte riktigt fattar det där om hur man ska bete sig.

Skärp er. Sug åt er av kommentarerna istället så kanske ni slipper vara så tjuriga? Eller nej, förresten, hemska tanke. Det vore ju en för jävlig värld att leva i om folk faktiskt gick runt och var trevliga mot varandra...

Samtycker du?

Okej, om jag har fattat det rätt nu så innebär en samtyckeslag att allt sex som man inte tydligt säger "Ja!" till är en möjlig våldtäkt, att några som ska ligga med varandra tydligt måste säga att de vill ligga innan sexakt ska påbörjas och att syftet med lagen är att sätta mer press i rättegångar på den åtalade eventuella våldtäktsmannen än på offret. 

Förespråkarna för en samtyckeslag menar på att det inte ska leda till fler fällande domar, utan till minskade våldtäkter, och ja, det låter ju bra. Ingen gillar väl våldtäkter, sånt är ju rätt självklart.

Men jag är lite kluven, och det är ju en hemskt svår fråga, men jag ska försöka få ner några rader om vad jag tycker.

För det första så lever vi ju i en demokrati och för att demokrati ska funka så måste det finnas rättstrygghet och rättssäkerhet, vilket typ betyder att ingen oskyldig ska dömas och att alla ska vara skyddade från diverse brott och övergrepp samt att alla ska ha rätt att få en rättvis rättegång. Nåt sånt. (Nu är ju inte jag jurist så jag kan ju ha missuppfattat något, säg till i så fall!) Men är vi inte då alla oskyldiga tills motsatsen har bevisats? Med en samtyckeslag skulle vi alltså utgå från att den åtalade är skyldig till våldtäkt tills motsatsen bevisats, eller hur? Det ger mig lite dålig smak i munnen ärligt talat. Alla SKA vara oskyldiga tills motsatsen bevisats, oavsett brott, även om den åtalade är ett jävla svin.

En annan grej som slår mig är det här med sunt förnuft... Nu blir det väl ättestupan för mig men hur svårt kan det vara att tänka till lite? Ta lite eget ansvar? Framförallt, lär era barn att respektera sina medmänniskor samt att hålla huvudet kallt och att vara försiktiga. Följ inte med nån skummis hem kvart i tre på natten, ligg inte med den där som inte verkar vara så intresserad av dig eller som är stupfull bara för att DU är kåt, spela inga löjliga spel, ge fan i de där extra 4 drinkarna/ölen bara för att det är gott (och på det viset bli så karatefull att du inte vet vad du håller på med) och visa respekt. Tycker inte att det ska vara svårare än så, men det är det ju tyvärr. 

Dessutom, ord står ju fortfarande mot ord. Jag tror inte att det spelar nån större roll ifall mer tyngd läggs på att ställa frågor till den eventuella förövaren. Självklart är det jobbigt för ett våldtäktsoffer att behöva svara på obekväma frågor men i så fall är det ju lika jobbigt för en oskyldig våldtäktsåtalad att svara på frågor. Jag tror inte rättegångar är en dans på rosor för någon liksom, kanske låter hårt av mig men ja, livet är inte särskilt lätt. Mer stöd till våldtäktsoffren är enligt mig en mycket bättre grej än en samtyckeslag. Hellre 10 skyldiga som går fria än 1 oskyldigt dömd.